Skördefest i Boden
Gårdagen blev en dag full av trevliga händelser.
Dagen började med en glad upptäkt.
Min CD-spelare var inte alls död. Jag hade bara kommit år en lite pigg på undersidan. På med hörlurarna och ut i vedbon och målade kistan sista varvet. Kenneth har snickrat ihop en ganska grov kista som jag ska ha vid fotändan på sängen. Tänkte kunna förvara överkast och lite exta kuddar i den. Jag är nämligen en sån som tagit fasta på att det inte är nyttigt att kliva upp och bädda igen direkt............Alltså nyttigt för sängen. Gäller att inte mysa till det för alla småkrypen som inte kliver upp när jag gör det. Med en kista längst ner är det inte så högt för Bonzo upp och ner ur sängen, ni vet hög säng, låter så himla illa när Bonzo med en smäll landar i golvet.............VA?ska inte hunden sova i sängen med husse och matte.....Har jag aldrig hört.
Strax efter 9 på morgonen ringde Linda och undrade om vi ville följa på Skördemarknaden. Att vi ville, våran bil är inlagd på bilsjukhuset över helgen. Som vanligt var det supertrevlig marknad. Massor med lokala företagare som sålde både ätbart och icke ätbart, potatis, honung, grönsaker, äppelträd, musfällor, vedkorgar, tennbroderier, keramik å massor mera. Dessutom är dom där alla som har nåt att säga om saker och ting. Studieförbunden, lokaltrafiken, polisen, å en massa olika infoställen, allt hur man gör för att sluta röka, hur många sockerbitar en liten Mer innehåller, källsortera rätt å mycket mer.
Massa djur finns också där, kalvar, lamm, kaniner, uppvisningar av fårdrivande hundar brukar vara väldigt poppis.
Mycket avslappnad marknad.
Kom hem med en korvring Jockmokkskorv,(enligt hemlige kocken så är det en av två korvsorter som innehåller mer kött än tillsatser), en himla god korv också, två gratisböcker från ABF, en tipsvinst hos studiefrämjandet: En mugg.
Efter marknaden så for vi till byalokalen i Vändträsk.
Det var nu eller aldrig som klätterställningen skulle på plats. Tog åtskilliga timmar men till sist var den på plats. Jag gjorde inte så mycket mer än att var social med andra. Tordes inte ge mej in på att hålla emot, eller sitta på huk och skruva eller skotta sand.
När jag kände att det var dax att få mer mat i magen så tog jag en promenad hem. Ca 2 kilometer, då hade jag fått dagens promenad också.
Efter att Kenneth kommit hem och fått sig middag så for vi till kantarellstället, japp det blev några liter även denna gång.
Vi hade köpt en korvring åt vår kompis Kjell så vi var över med den efter kantarellplockningen. Sen följdes jag, Kenneth och Kjell ut på mera svamplockning. Utrustad med svambok, korg och kniv. Det blev en jättekorg med blandsvamp. Karl-Johan, smörsopp, aspsopp åsså lite röksvamp.
Jag är så tacksam över att Bodil har tagit mej under sina vingar och lärt mej om svamp, men fortfarnde är det inte många sorter som jag törs ge mej in på. Men om det går bra så blir det kanske nägon ny sort för varje år.
Jag satt i tre timmar efteråt och renasade, men vilken skatt att ha i frysen. Om operationen: Gäller att inte glömma bort att dricka, kan vara en risk bara för att man mår så bra. Känner att jag fick i mej för lite igår. Ny dag och nya tag i dag.
Men som ni ser så är det inget hinder att leva ett vanligt liv bara för att man är nyopererad. Det var inga problem att gå hukad över svampen.
Nu måste jag rusa i duschen, ska ju iväg och ta agrafferna på morgonen. Håll tummarna att såren helat ordentligt.
Ha det bra alla önskar Monika i Vändträsk
Dagen började med en glad upptäkt.
Min CD-spelare var inte alls död. Jag hade bara kommit år en lite pigg på undersidan. På med hörlurarna och ut i vedbon och målade kistan sista varvet. Kenneth har snickrat ihop en ganska grov kista som jag ska ha vid fotändan på sängen. Tänkte kunna förvara överkast och lite exta kuddar i den. Jag är nämligen en sån som tagit fasta på att det inte är nyttigt att kliva upp och bädda igen direkt............Alltså nyttigt för sängen. Gäller att inte mysa till det för alla småkrypen som inte kliver upp när jag gör det. Med en kista längst ner är det inte så högt för Bonzo upp och ner ur sängen, ni vet hög säng, låter så himla illa när Bonzo med en smäll landar i golvet.............VA?ska inte hunden sova i sängen med husse och matte.....Har jag aldrig hört.
Strax efter 9 på morgonen ringde Linda och undrade om vi ville följa på Skördemarknaden. Att vi ville, våran bil är inlagd på bilsjukhuset över helgen. Som vanligt var det supertrevlig marknad. Massor med lokala företagare som sålde både ätbart och icke ätbart, potatis, honung, grönsaker, äppelträd, musfällor, vedkorgar, tennbroderier, keramik å massor mera. Dessutom är dom där alla som har nåt att säga om saker och ting. Studieförbunden, lokaltrafiken, polisen, å en massa olika infoställen, allt hur man gör för att sluta röka, hur många sockerbitar en liten Mer innehåller, källsortera rätt å mycket mer.
Massa djur finns också där, kalvar, lamm, kaniner, uppvisningar av fårdrivande hundar brukar vara väldigt poppis.
Mycket avslappnad marknad.
Kom hem med en korvring Jockmokkskorv,(enligt hemlige kocken så är det en av två korvsorter som innehåller mer kött än tillsatser), en himla god korv också, två gratisböcker från ABF, en tipsvinst hos studiefrämjandet: En mugg.
Efter marknaden så for vi till byalokalen i Vändträsk.
Det var nu eller aldrig som klätterställningen skulle på plats. Tog åtskilliga timmar men till sist var den på plats. Jag gjorde inte så mycket mer än att var social med andra. Tordes inte ge mej in på att hålla emot, eller sitta på huk och skruva eller skotta sand.
När jag kände att det var dax att få mer mat i magen så tog jag en promenad hem. Ca 2 kilometer, då hade jag fått dagens promenad också.
Efter att Kenneth kommit hem och fått sig middag så for vi till kantarellstället, japp det blev några liter även denna gång.
Vi hade köpt en korvring åt vår kompis Kjell så vi var över med den efter kantarellplockningen. Sen följdes jag, Kenneth och Kjell ut på mera svamplockning. Utrustad med svambok, korg och kniv. Det blev en jättekorg med blandsvamp. Karl-Johan, smörsopp, aspsopp åsså lite röksvamp.
Jag är så tacksam över att Bodil har tagit mej under sina vingar och lärt mej om svamp, men fortfarnde är det inte många sorter som jag törs ge mej in på. Men om det går bra så blir det kanske nägon ny sort för varje år.
Jag satt i tre timmar efteråt och renasade, men vilken skatt att ha i frysen. Om operationen: Gäller att inte glömma bort att dricka, kan vara en risk bara för att man mår så bra. Känner att jag fick i mej för lite igår. Ny dag och nya tag i dag.
Men som ni ser så är det inget hinder att leva ett vanligt liv bara för att man är nyopererad. Det var inga problem att gå hukad över svampen.
Nu måste jag rusa i duschen, ska ju iväg och ta agrafferna på morgonen. Håll tummarna att såren helat ordentligt.
Ha det bra alla önskar Monika i Vändträsk
Länkar
Ha.....
Nu kan jag lägga till länkar
Vändträsk in rain
Det är inte lönt att planera.
Idag skulle vi på hundutställning och Skördefest i Boden...............Men knappast troligt. Himmeln har gått sönder. Jädrar vad det regnar. Hela dagen har det bara vräkt ner.
Första riktiga heldagsregnet på hela sommaren.
Hundutställning skulle jag på för att se hur det gick för Ullis och Mara. För den som inte håller redan på mina nära och kära så är Ullis, Bonzos frissa och tillika en mycket rolig kompis.
Ullis har skaffat ett riktigt yrväder: Mara. Hon är en mycket kvick Borderterriervalp. Hehe, där har du för dina synder Ullis.
Uttrycket: Fullt ös, medvetslös passar precis på den lilla godingen. Sällan har jag sett något förflytta sig utan att följa en rak linje, så snabbt mellan två platser.
Nå nu var det så att det behövs lite träning i ringen för att ge den stackars domaren en chans att hinna fästa ögonen på Mara. Hinner domaren bara se henne så vinner hon allt för hon är så stilig. Men det var ju det där med blixtens hastighet.
Får maila ikväll och höra hur det gått på utställningen.
Trots det myckna regnandet blev det en toppen dag.
-Alla våra barn kom hit. Dom hade tid att stanna och vi lagade mat. Både soppa och spagetti med köttfärssås. Känns alltid lika roligt att få hem både stora och små barn.
-Regnet gör att jag säkert kan hitta lite svamp senare i veckan. Jippiiiiiii.
Det måste jag ju berätta: Mari och Annica kom förbi igår med en fin blomgrupp och ett kort från mina arbetskamrater. Kändes kul.
Operationen då, hur går det?
Jag känner mig som en ny människa......................Låter kliché-artat eller hur? Men det är sant.
Det är länge sedan jag kände mig så pigg.
Sen att jag inte får så hemskt mycket gjort är väl inte så konstigt, jag är trots allt nyopererad.
Har inte tagit någon spruta med insulin sedan jag kom hem, kollar av blodsockret med jämna mellanrum men jag behöver inte ta, före operationen tog jag 4 sprutor per dag. Helt fantastiskt. Medicinen: Metformin behöver jag inte ta alls. Var tvungen att ringa i går till diabetessköterskan och kolla om det var möjligt att må så här bra så fort efter operationen. Ja det var precis som det skulle...............Härligt.
Fortfarande är det lite svidigt i magen men jag har inte behövt värktablett varken i går eller idag.
Mycket av tiden går åt att sippa i sig vätska. Gäller att inte glömma av sig.
Jag måste be någon hjälpa mej så jag vet hur jag ska göra för att lägga in länkar. Känns knäppt att inte ens kunna lägga in länken till min pixbox. Måste åtgärdas.
Här får ni en bild på blomman jag fick igår.
Dessutom är jag tokig i Trollsländor så jag lägger in en bild på en sån också. Åsså lägger jag in en bild på Kenneth och Elis (jag är tokig i dom också).
Ha det bra alla, hälsningar från ett blött Vändträsk
Ungar!!!!
Tänk att man aldrig lär sig.
I går var jag , Kenneth med dottern Linda på Coop.
För er som inte känner Linda: Linda är kanske bara i mina ögon unge fortfarande. Hon har hus, sambo, volvo, hund och fyller snart 30 år.
Plötsligt blev det ett skrattade och tjoandes runt Linda och Kenneth.................Mamma, mamma kom och titta vad jag har hittat.
Dum som jag är och som sagt, jag lär mig aldrig ,så gick jag dit. Det som var så himla roligt var en påse med små stickor i metall. De var väldigt lika grillspett men storleken var som tandpetare. Kanske var sånt man syr ihop rulladen med eller.....typ nåt sånt.
Linda visste precis vad det var: Det är grillspett för magopererade mammor, garv, garv, jättekul. Alla inne på Coop stannade av och kom smygande runt hyllorna och kollade vad som hände...........skitunge.
Jag kommer nästa sommar att kunna äta ett rikigt grillspett.
Ha en bra dag alla från en utvilad Vändträskare
I går var jag , Kenneth med dottern Linda på Coop.
För er som inte känner Linda: Linda är kanske bara i mina ögon unge fortfarande. Hon har hus, sambo, volvo, hund och fyller snart 30 år.
Plötsligt blev det ett skrattade och tjoandes runt Linda och Kenneth.................Mamma, mamma kom och titta vad jag har hittat.
Dum som jag är och som sagt, jag lär mig aldrig ,så gick jag dit. Det som var så himla roligt var en påse med små stickor i metall. De var väldigt lika grillspett men storleken var som tandpetare. Kanske var sånt man syr ihop rulladen med eller.....typ nåt sånt.
Linda visste precis vad det var: Det är grillspett för magopererade mammor, garv, garv, jättekul. Alla inne på Coop stannade av och kom smygande runt hyllorna och kollade vad som hände...........skitunge.
Jag kommer nästa sommar att kunna äta ett rikigt grillspett.
Ha en bra dag alla från en utvilad Vändträskare
Hemma igen
Jag har skickat ett långt mail till en alldeles ny vän (Christel) som snart ska genomgå sin operation. Hon hade skrivit att hon ville veta allt. Det blev allt................Förskräckligt långt mail. hoppas hon orkar läsa.
Istället för att skiriva igen hur det var så klipper och klistrar jag lite. Knycker från Christels mail. (Hon vet om att jag kommer att göra så)
Så håll till godo, så här var det:
Så där ja.
Nu är jag hemma igen. Jag kom faktiskt hem redan igår men det var så många
som ringde, smsade och mailade så det blev inte ork att maila dej.
Jag blev opererad strax efter lunch på måndagen. Sen minns jag inte mycket
mer av den dagen. Vaknade till och från på IVA när dom kollade hur jag
mådde. Men som sagt jag sov mest, däremellan försökte jag kräkas. Tänk, jag
har redan glömt om jag hade ont eller om jag mådde illa, men jag minns att
jag hulkade i en platstratt utan att det kom något. På tisdag var jag lika
trött fram till 9 på morgonen ungefär, men då vände allt. Minns att jag sa
till någon sköterska att jag hade tråkigt, ville ha nåt att läsa. Då sa dom
att jag skulle få fara upp på avdelningen igen.
Uppe på avdelningen var det till att försöka svara på alla obesvarade sms
och alla missade samtal, jag hade aldrig förstått att jag skulle ligga på
IVA till dagen efter. Trodde det skulle bli en kort visit på uppvaket bara,
därav alla mail och missade samtal. Min familj kunde inte begripa vart jag
tagit vägen.
Resten av den dagen gick som i vågor. Ibland var jag tvungen att be om
smärtlindring, det fick jag men då följde tomkräkningarna på köpet, men det
var heller inga problem, snabbt fick jag medel mot det också. Sen kunde jag
må oförskämt fint långa stunder. Under hela dagen åt jag vatten med en
tesked, allt jag drack fick noga dokumenteras.
På måndagen när jag kom in så var jag ensam på rummet. Men när jag kom
tillbaka från operation på tisdag så var en säng borta, hon var redan på op.
I den andra sängen var en kvinna som väntade på sin tur. Hon drog efter
lunch. Då var det hennes tur. Det var bra att hon inte behövde vara kring
mej så mycket, var lite rädd att skrämmas när attackerna kom med tomkräket
och ontet. Men som sagt det fanns finfina grejor mot det.
Resten av dagen gick i stillhetens tecken. Jag fortsatte äta vatten med
tesked, läste ut boken, sov en stund, såg tv, gick någon promenad med
droppställningen, sov mera.
Ontet var ett sånt ont som man får när man har magsjuka..............Svidigt
ont. Inte kniv- eller bultande ont, utan svidigt. Förstår du vad jag menar?
Somnade tidigt, men klockan 3 på morgonen vaknade jag, utsövd. Kände mej
ensammast i hela världen, svidet i magen var kvar. Då bestämde jag mej att
operationen nog hade gått åt pepparn. Fanns inget positivt kvar i mej. Suck,
fan, varför var jag så dum, hela livet är förstört...etc, etc.
Hehe.
Men tänk, när morgonsköterkan kom in på morgonen så lekte livet igen efter
en liten stund.
Två panodil fick jag mot svidet i magen..........Slut svid.
Hon tog bort droppet så jag kunde duscha........ljuvligt
Sa att det var dukat med fil och kaffe i matsalen...............Den
hotellfukost finns inte som slog det.
Efter frukost bestämde man att jag druckit så bra att jag inte behöver sätta
tillbaka droppet, utan man tog bort droppnålen istället. Det gav så mycket
extra guldkant på morgonen så sen svävade jag strax över golvet och log som
en sol.
När tjejerna kom upp från Iva på förmiddagen fick dom bara se mej från min
ljusa sida. Jag mådde så bra och kände mej så peppad på resten av denna resa
med viktminskning och kanske en diabetes som jag kan hålla på mattan.
Du ville ju att jag skulle berätta om hur det varit. Du skrev ju att du
ville veta allt. Jag hoppas du inte blev avskräckt. Det var inte det
roligaste jag gjort men det var en "pice of cace" mot de buköppningar jag
gjort tidigare.
Med mej hem fick jag recept på en burk panodil, recept på 20
propplösarsprutor som jag ska ska ta, en varje kväll i 20 dagar. Åsså en
sjukskrivning på 5 veckor.
Jagtmår bra, mycket bra. Visserligen beter sig magen som en halvtom
hembränningsapparat, bullrar, pyser, bubblar, och knorrar. Men det går över,
det vet jag.
Dessutom har magen kommit igång så nu funkar kackeriet också.
Jag ska erkänna att jag kommer att knycka denna berättelsen till min blogg.
Så du vet. Jag känner att det jag berättat för dej vill jag även att andra
ska veta.
En av tjejerna som opererades dagen efter mej hade en blogg som hon startat
upp nu inför operationen. Jag tog ett par bilder med min kamera på henne som
hon lagt in i sin blogg du får länken här:
http://www.alangeria.blogspot.com/
Jösses så långt mail detta blev. Hoppas jag inte tråkade ut dej.
MVH
Monika
Tack alla vänliga omtänksamma människor som har tänkt på mej. Det har känts helt underbart med alla sms, mail, telefonsamtal, kompisar som fått förfrågningar av andra bekanta.
Känns helt sentimentalt ljuvligt runt hjärtat.
Ha det bra alla från en nyopererad Vändträskare.
Istället för att skiriva igen hur det var så klipper och klistrar jag lite. Knycker från Christels mail. (Hon vet om att jag kommer att göra så)
Så håll till godo, så här var det:
Så där ja.
Nu är jag hemma igen. Jag kom faktiskt hem redan igår men det var så många
som ringde, smsade och mailade så det blev inte ork att maila dej.
Jag blev opererad strax efter lunch på måndagen. Sen minns jag inte mycket
mer av den dagen. Vaknade till och från på IVA när dom kollade hur jag
mådde. Men som sagt jag sov mest, däremellan försökte jag kräkas. Tänk, jag
har redan glömt om jag hade ont eller om jag mådde illa, men jag minns att
jag hulkade i en platstratt utan att det kom något. På tisdag var jag lika
trött fram till 9 på morgonen ungefär, men då vände allt. Minns att jag sa
till någon sköterska att jag hade tråkigt, ville ha nåt att läsa. Då sa dom
att jag skulle få fara upp på avdelningen igen.
Uppe på avdelningen var det till att försöka svara på alla obesvarade sms
och alla missade samtal, jag hade aldrig förstått att jag skulle ligga på
IVA till dagen efter. Trodde det skulle bli en kort visit på uppvaket bara,
därav alla mail och missade samtal. Min familj kunde inte begripa vart jag
tagit vägen.
Resten av den dagen gick som i vågor. Ibland var jag tvungen att be om
smärtlindring, det fick jag men då följde tomkräkningarna på köpet, men det
var heller inga problem, snabbt fick jag medel mot det också. Sen kunde jag
må oförskämt fint långa stunder. Under hela dagen åt jag vatten med en
tesked, allt jag drack fick noga dokumenteras.
På måndagen när jag kom in så var jag ensam på rummet. Men när jag kom
tillbaka från operation på tisdag så var en säng borta, hon var redan på op.
I den andra sängen var en kvinna som väntade på sin tur. Hon drog efter
lunch. Då var det hennes tur. Det var bra att hon inte behövde vara kring
mej så mycket, var lite rädd att skrämmas när attackerna kom med tomkräket
och ontet. Men som sagt det fanns finfina grejor mot det.
Resten av dagen gick i stillhetens tecken. Jag fortsatte äta vatten med
tesked, läste ut boken, sov en stund, såg tv, gick någon promenad med
droppställningen, sov mera.
Ontet var ett sånt ont som man får när man har magsjuka..............Svidigt
ont. Inte kniv- eller bultande ont, utan svidigt. Förstår du vad jag menar?
Somnade tidigt, men klockan 3 på morgonen vaknade jag, utsövd. Kände mej
ensammast i hela världen, svidet i magen var kvar. Då bestämde jag mej att
operationen nog hade gått åt pepparn. Fanns inget positivt kvar i mej. Suck,
fan, varför var jag så dum, hela livet är förstört...etc, etc.
Hehe.
Men tänk, när morgonsköterkan kom in på morgonen så lekte livet igen efter
en liten stund.
Två panodil fick jag mot svidet i magen..........Slut svid.
Hon tog bort droppet så jag kunde duscha........ljuvligt
Sa att det var dukat med fil och kaffe i matsalen...............Den
hotellfukost finns inte som slog det.
Efter frukost bestämde man att jag druckit så bra att jag inte behöver sätta
tillbaka droppet, utan man tog bort droppnålen istället. Det gav så mycket
extra guldkant på morgonen så sen svävade jag strax över golvet och log som
en sol.
När tjejerna kom upp från Iva på förmiddagen fick dom bara se mej från min
ljusa sida. Jag mådde så bra och kände mej så peppad på resten av denna resa
med viktminskning och kanske en diabetes som jag kan hålla på mattan.
Du ville ju att jag skulle berätta om hur det varit. Du skrev ju att du
ville veta allt. Jag hoppas du inte blev avskräckt. Det var inte det
roligaste jag gjort men det var en "pice of cace" mot de buköppningar jag
gjort tidigare.
Med mej hem fick jag recept på en burk panodil, recept på 20
propplösarsprutor som jag ska ska ta, en varje kväll i 20 dagar. Åsså en
sjukskrivning på 5 veckor.
Jagtmår bra, mycket bra. Visserligen beter sig magen som en halvtom
hembränningsapparat, bullrar, pyser, bubblar, och knorrar. Men det går över,
det vet jag.
Dessutom har magen kommit igång så nu funkar kackeriet också.
Jag ska erkänna att jag kommer att knycka denna berättelsen till min blogg.
Så du vet. Jag känner att det jag berättat för dej vill jag även att andra
ska veta.
En av tjejerna som opererades dagen efter mej hade en blogg som hon startat
upp nu inför operationen. Jag tog ett par bilder med min kamera på henne som
hon lagt in i sin blogg du får länken här:
http://www.alangeria.blogspot.com/
Jösses så långt mail detta blev. Hoppas jag inte tråkade ut dej.
MVH
Monika
Tack alla vänliga omtänksamma människor som har tänkt på mej. Det har känts helt underbart med alla sms, mail, telefonsamtal, kompisar som fått förfrågningar av andra bekanta.
Känns helt sentimentalt ljuvligt runt hjärtat.
Ha det bra alla från en nyopererad Vändträskare.
Dagen före operationen
Jimmy och Sara har varit här hela helgen med pojkarna. Jättekul. Elis har nu börjat gå, å KAsper är så vaken och med fast han bara är knappt 2 månader.
Eftersom Jimmy fyller år i morgon så kom Linda och Kent hit med en present. Jimmy fick en bunt med CD-skivor med favvon Hammerfalls.
Själv så har jag kämpat på med någon specialnäringsdryck som jag måste i med. 3 stycken är dom och dom smakar bläääääääääää. Dessutom blir jag sjösjuk av drycken, och vill bara kräkas. Fy va äckligt. Ont i magen får jag också.
HAr dessutom börjat bli orentligt nervös. Hoppas jag får operationen tidigt i morgonbitti. Tänk att vara tvungen att vänta hela dagen..................Nix det vill jag inte så jag bestämmer mej för första operationetiden.
Från det ena till det andra. Märkte ni att jag för några bloggar sen pratade om att Aladin flygit i väg med mina mattor..............VA rolig jag var då!!!.................................Mattorna har jag ju för fridens dagar kastat bort.............Ni vet vetemjöl och hundsickel.
Jag köpte nya i går på ÖB................snygga och billiga.
HA en bra dag alla.
hockey
Ett litet inlägg innan jag kryper upp i sängen.
Vi var på hockey ikväll. ..............Japp...........Jag, Kenneth, Linda å Kent.
Kenneth, sonen och mågen Kent dom håller på Färjestad allihop. Jag håller på Luleå det är ju ganska logiskt när man bor här uppe..............Men Linda, hon har sedan hon var väldigt liten hållit på Modo. Så även ikväll.
Ingen av oss minns varför det började med Modo. Hennes hockey-idol har alltid varit Sudden å han har väl aldrig spelat där?
I kväll var det nämligen Luleå - Modo som möttes i en träningsmatch här i Boden. Luleåborna var där, Bodensarna som håller på Luleå var där......................... Linda var också där. Dessutom såg vi några beväringar på andra sidan som också höll på Modo.
Modo var mycket bättre ikväll så för varje mål som Modo gjorde dessto kaxigare blev Linda. I bland var det onda ögon som kastades från både höger och vänster. Men Linda hon blev bara stöddigare. Till sist bad jag henne att inte retas på pin kiv med de morrande gubbarna som satt runt oss.
Då säger Linda: Det är lungt mamma jag är inte rädd, jag har pappa med mej. Jag tänkte: vilken tilltro hon har till sin pappa. Ska verkligen Kenneth var tvungen att försvara Linda mot alla de där karlarna bara för att hon är en sån hockey-fantast. Det hade han säket gjort men nu gick det aldrig till handgripligheter.
Modo vann med 7 -1. Behöver jag säga att Linda var rejält belåten
Nu har jag gjort 2 ½ vecka med näringsdryck. Snart är det klart. 5 dagar till operation.
Nu går jag och lägger mej.
HA en bra natt alla önskar jag från ett mörkt Vändträsk
Vi var på hockey ikväll. ..............Japp...........Jag, Kenneth, Linda å Kent.
Kenneth, sonen och mågen Kent dom håller på Färjestad allihop. Jag håller på Luleå det är ju ganska logiskt när man bor här uppe..............Men Linda, hon har sedan hon var väldigt liten hållit på Modo. Så även ikväll.
Ingen av oss minns varför det började med Modo. Hennes hockey-idol har alltid varit Sudden å han har väl aldrig spelat där?
I kväll var det nämligen Luleå - Modo som möttes i en träningsmatch här i Boden. Luleåborna var där, Bodensarna som håller på Luleå var där......................... Linda var också där. Dessutom såg vi några beväringar på andra sidan som också höll på Modo.
Modo var mycket bättre ikväll så för varje mål som Modo gjorde dessto kaxigare blev Linda. I bland var det onda ögon som kastades från både höger och vänster. Men Linda hon blev bara stöddigare. Till sist bad jag henne att inte retas på pin kiv med de morrande gubbarna som satt runt oss.
Då säger Linda: Det är lungt mamma jag är inte rädd, jag har pappa med mej. Jag tänkte: vilken tilltro hon har till sin pappa. Ska verkligen Kenneth var tvungen att försvara Linda mot alla de där karlarna bara för att hon är en sån hockey-fantast. Det hade han säket gjort men nu gick det aldrig till handgripligheter.
Modo vann med 7 -1. Behöver jag säga att Linda var rejält belåten
Nu har jag gjort 2 ½ vecka med näringsdryck. Snart är det klart. 5 dagar till operation.
Nu går jag och lägger mej.
HA en bra natt alla önskar jag från ett mörkt Vändträsk
Kantareller
Hehe.........
Nu vet jag att jag kan en svampsort till..............Kantareller
Jag och Kenneth var igår och kollade om det fanns kantareller i år också på det stället som Bodil hittat åt mej i fjol.
Japp, härliga gula kantareller.
Bildbevis bifogas.
Ha en bra dag alla önskas från ett soligt Vändträsk.
Nu vet jag att jag kan en svampsort till..............Kantareller
Jag och Kenneth var igår och kollade om det fanns kantareller i år också på det stället som Bodil hittat åt mej i fjol.
Japp, härliga gula kantareller.
Bildbevis bifogas.
Ha en bra dag alla önskas från ett soligt Vändträsk.
Höst?
Nu har det blivit en helt annan luft ute. Hög, klar, med starkl föraning om höst. Ni vet så där så man börjat titta över sina rabatter och börjar fundera hur man ska arrangera ljungen i höst. Jag har gjort hösten första inköp av gravljus till utelyktorna. Visserligen är det lite för ljust ute än på kvällarna, men snart.
Känns att man vänt blicken inåt, alltså ..................jag menar inte att ögonvitorna har vänt i skallen utan att man börjar intressera sig för hur det ser ut inne.
Kanske någon ny gardin eller nya kuddar,, ny duk på köksbordet......... å var i friden ställde jag värmeljusen i våras. Jag är säker på att jag kommer att komma på var jag ställde dom,....snart. Det var på något listigt ställe så jag skulle hitta dom lätt till hösten.
Mattorn som Aladin flög iväg på i våras måste snart in igen. Dessutom är det dax att stänga fönstren (Kenneth går i dubbla tjocksockar).
Kennth, han är en förunderlig man. Han vet vad det betyder för mej att få ha det svalt inne så han bara klär sig mer och mer samtidigt som han ger mej små pikar om att vilken tur at tvi är ordentligt rustade med mycket ved inför vintern. Men på morgonen så förstod jag piken. När jag vakade ur min sköna sömn, jag sover himla bra i min höga säng, så låg Bonzo så tätt, så tätt intill mej. Kenenth satt i köket iklädd: Tjocktröja, täckväst, handskar, långkallingar, långbyxor och dubbla tjocksockar. Då förstod jag.............kallt, höst.
Kan ni ser hur det ser ut med en man som sitter i handskar och läser Land...............fniss.
Å en annan sak om Kenneth. Han har haft den berömda Svininfluensan...........Klar överdriven. Hög feber och muskelverk som det brukar när det är influensa. Men det var över på bara några dagar. Han fick varken lunginflammation eller dog. Verkar som om jag kommer att klara mej.....Peppar, peppar.
Jag har snart avklarat min andra vecka med bara näringdryck. Bara en vecka kvar. Det går faktiskt ganska bra, det är insulinkänningarna som ställer till det lite för mej.
För den som inte vet det så gör jag en Gastric bypass den 24 augusti. År fortfarande inte nervös inför operationen men det kommer säkert.
Nu är det snart dax för Melodikrysset.
Efter det måste jag ringa till Kent och höra hur han mår idag. Han föll från en hög pall igår. Landade på en spackel-hink så han har ett fult runt sår i sidan efter kanterna på hinken + lite andra krämpor och sår lite här och där.
Min kompis Bodil har mailat igår å sagt att det kanske blir lite svamp i höst ändå..Ära vare tack för de gigantiska åskorna som varit den sista veckan som gett vatten. Dessutom kan jag inte plocka svamp själv jag är helt i händerna på Bodil, för det enda sorterna jag är säker på är murklor och röd-vit flugsvamp. Bodil kan allt när det gäller svamp.........I alla fall vilka man ska äta och vilka man ska ge tusen i .
Hälsningar från ett soligt men lite höstaktigt Vändträsk.
Glömde
Glömde ju bilden på Elisabet. Hon var också med
Ha en bra dag, alla.
Ha en bra dag, alla.
Hos Calle och Doris
Lite bilder från fredagen hos Calle och Doris. Trevligt, väldigt trevligt på deras inbyggda altan.
Linda och Doris
Henrik, Kent och Amanda
Kenneth och Anna
Värden him self : Carl-Jacob
Ha en bra dag alla.
Linda och Doris
Henrik, Kent och Amanda
Kenneth och Anna
Värden him self : Carl-Jacob
Ha en bra dag alla.
Lite bilder
För er som inte vet: Det är mina barnbarn, båda två.
Det kommer fler bilder inom kort. Var på fest hos Carl-JAcob och Doris i går kväll. Himla trevligt. Tog ett par bilder så det kommer nog både här och på pixbox.
Ha det så bra alla
Dagen efter
Ja nu är det inte som det låter utan jag menar: Dagen efter åskovädret.
Hela denna sommaren har vi längtat efter regn. Fram till i går hade en granne mätt och då hade vi fått 18 mm regn.
Visserligen var det ordentligt ös i åskan i gårkväll men inte då heller fick nå regn att skryta om. Kenneth som var ute och slog med traktorn fattade inte ens att det gick åska. Men från min plats av scenen så förstog jag vid första bullret vad som var på G. Jag stod i hallonbuskarna hos Kjell och Iréne och kämpade med brännässlorna. Det var inte så att det kom ett och ett muller utan det var hela tiden som ett dån. Det blev bara någon dl hallon för det till att hastigt avbryta eftersom jag trodde att det skulle komma ett skyfall men så blev det inte. Inte i Vändträsk i alla fall.
Eller om det nu ska vara så himla kinkigt så blev jag för åskrädd för att vara kvar i hallonbuskarna.........dessutom var ju Bonzo ensam hemma....
Men i Heden hade åskan jobbat på bra. Linda sa att hon varit fullständigt övertygad att fönstrena skulle fara åt pepparn. Men dom höll. Rejält med hagel hade också kommit hos henne.
Idag på morgonen när jag och Kenneth skulle på jobbet så syntes spåren tydligt. Måste ha varit en trom som dragit fram efter vägen mellan Vändträsk och Heden. Hur mycket skog som helst som fallit på bägge sidorna om vägen. Dessutom efter så många timmar låg det fortfarnde drivor av hagel kvar.
Ha en bra dag alla
Hela denna sommaren har vi längtat efter regn. Fram till i går hade en granne mätt och då hade vi fått 18 mm regn.
Visserligen var det ordentligt ös i åskan i gårkväll men inte då heller fick nå regn att skryta om. Kenneth som var ute och slog med traktorn fattade inte ens att det gick åska. Men från min plats av scenen så förstog jag vid första bullret vad som var på G. Jag stod i hallonbuskarna hos Kjell och Iréne och kämpade med brännässlorna. Det var inte så att det kom ett och ett muller utan det var hela tiden som ett dån. Det blev bara någon dl hallon för det till att hastigt avbryta eftersom jag trodde att det skulle komma ett skyfall men så blev det inte. Inte i Vändträsk i alla fall.
Eller om det nu ska vara så himla kinkigt så blev jag för åskrädd för att vara kvar i hallonbuskarna.........dessutom var ju Bonzo ensam hemma....
Men i Heden hade åskan jobbat på bra. Linda sa att hon varit fullständigt övertygad att fönstrena skulle fara åt pepparn. Men dom höll. Rejält med hagel hade också kommit hos henne.
Idag på morgonen när jag och Kenneth skulle på jobbet så syntes spåren tydligt. Måste ha varit en trom som dragit fram efter vägen mellan Vändträsk och Heden. Hur mycket skog som helst som fallit på bägge sidorna om vägen. Dessutom efter så många timmar låg det fortfarnde drivor av hagel kvar.
Ha en bra dag alla
