monikalundgren

Anna Laestadius kom förbi på tisdageftermiddagen. Himla kul att vi hann träffas denna gången. Hon skulle var uppe en vecka denna gången.
Hon är en sån där 08, dessutom är hon min systerdotter.
Räkna ut hur det hänger ihop om ni vill för jag har inga syskon.

I går var det provtgning.
Naturligtvis så vaknade jag redan klockan 5. Då ska ni veta att det är rysligt många timmar kvar till man får nå kaffe eller vatten när man ska ta fasteprover 8.20.....................Åh va länge det var.
Det gäller att fylla morgonen med nåt bra.
Skjutsade Kenenth på morgonen på jobbet. For sedan och snackade en stund med dottern som jobbat natt. Sen hann jag förbi på jobbet.
Det var roligt, för då fick jag var med på uppstartsmötet och höra att man skulle öka personalstyrka på dagen. Sånt är alltid kul att höra.

Sen var det äntligen dax för provtagningen.

Vet inte vad tjejen sysslade med men hon fick bara ut tre rör med blod sen var det stopp. Jag skakade på mej och sa att jag kände att det fanns mer blod kvar i mej men att jag antgligen hade hamnat i chock. Har hört att då kan man slut blöda.
Men jäklar vilken sprut det kom när hon drog ut nålen. Se, det var ju det jag sa, det fanns kvar. Nå ni vet proceduren med liten vikt lapp som ska pressas mot hålet och på med ett plåter och så fick hon sticka på ett annat ställe för att få sista röret med blod.
Hon såg lätt skärrade ut så då berättade jag om Kicko.

-Kicko är ju en mycket god vän å hon är häftigt rädd för provtagning, har funderat vem som gjorde gymnasievalet åt henne, hon är utbildad undersköterska.
Dessutom har hennes liv kantats av provtagning, inte kul.

Nå, en av gångerna hon varit iväg och tagit prover, naturligtvis helt slut resten av dagen av all skräck hon känt, så låg hon på soffan hemma och kände att något gått fel. Det gjorde så vansinnigt ont i armvecket. Hon rent jämrade sig där hon låg. Det var jättesynd om henne.
Till sist var hon tvungen att ropa på Ante och be han komma och titta hur det såg ut i armvecket. Själv tordes hon väl inte.
Ante drog upp koftärmen och Kicko nästan svimmade för att det gjorde så ont. Snabbt hade Ante löst problemet. Det var plåstret som fastnat i koftan så varje gång Kicko rörde på sig så slet det i plåstret. Haha.
Har jag nämnt att jag tycker så om Kickos humor. Hon är underbar. Hon tar säket inte illa upp att jag delar med mej av hennes livserfarenheter.

Hon, provtagerskan, skrattade hjärtligt åt det hela också.

Efter provtagningen så for jag ner till Sara och pojkarna. Fick ett par härliga timmar i Yttersta.
Dessutom var jag på smyckeparty igår kväll hos Therese. Det var smyckena Dag och Natt. Jättefina smycken och inte värst dyra alls.

Idag på agendan har jag kvar det där med "biblioteket". Det blev aldrig av att byta hyllor där. Jag ska packa ner allt idag så att vi kan byta ut hela bokhylleväggen, när Kenneth kommer hem. Kommer att bli superfint.

Blir det bra väder idag så ska jag ut i skogen och söka material för kransar och sånt hade jag tänkt.
Annars brukar jag ha det ogjort när första snön kommer.

Känns som om jag är lite tidig men jag har börjat tänka jul. Jag längtar efter lukten av mjuk pepparkaka med mycket lingon i.
Jag älskar tiden från nu och fram till ungerfär 2 advent. Sen går resten så fort så den tiden är inte lika mysig.
Jag har skrivit min julklappslista. Består bara av en sak än så länge.
Jag har börjat planera julklappsinköp. De flesta ska jag som vanligt köpa strax, det blir så mycket annat som man vill göra av pengarna närmare jul. Sen försöker jag göra julklappar. Då måste man vara ute i god tid annars blir det bara stress av allt. Inge mysigt alls.

Kanske det är bra att jag ska börja om att jobba på måndag. Jag kanske har för gott om tid att fundera.

Jag säger som Kicko:
Se till att ta ut glädjen i förskott annars kan du bli utan.


Ha en bra dag alla från ett soligt men kallt Vändträsk